Vad är en klimatdeklaration och varför är den viktig?

Klimatdeklaration har blivit ett självklart begrepp i byggbranschen, men vad innebär det egentligen, och varför har det blivit så viktigt? Här är en kort och konkret genomgång av vad en klimatdeklaration är, vilka byggnader som omfattas och vart utvecklingen är på väg.

Vad är en klimatdeklaration?

En klimatdeklaration redovisar den klimatpåverkan som uppstår när en byggnad uppförs. Beräkningen omfattar utsläpp från byggmaterial, transporter och de processer som sker på byggarbetsplatsen. Syftet är att synliggöra var i byggskedet utsläppen uppstår, så att branschen kan göra mer medvetna materialval och minska klimatpåverkan över tid.

Deklarationen bygger på en standardiserad metod och redovisas i livscykelmodulerna A1-A5, det vill säga produktskedet (A1-A3), transporten till byggarbetsplatsen (A4) och själva byggproduktionen (A5). Det är samma struktur som ligger till grund för hela Boverkets klimatdeklaration. Vill du förstå hur A1-A5 förhåller sig till begreppet Scope 3 kan du läsa A1-A5 eller Scope 1-3?

Vilka byggnader omfattas?

Lagkravet gäller huvudsakligen nya byggnader som kräver bygglov. Det finns vissa undantag, till exempel för mindre byggnader och en del specialbyggnader, men för merparten av nyproduktionen är klimatdeklarationen idag en obligatorisk del av byggprocessen. Ansvaret ligger hos byggherren, som lämnar in deklarationen till Boverket när byggnaden är färdig.

Vilken information behöver samlas in?

För att ta fram en klimatdeklaration krävs ett stort antal uppgifter från projektets olika aktörer. Materialmängder, produktinformation, EPD:er (miljövarudeklarationer), transporter och andra underlag behöver samlas in och kvalitetssäkras innan beräkningen kan göras.

Eftersom informationen kommer från flera leverantörer och underleverantörer blir datainsamlingen ofta den mest tidskrävande delen av arbetet. Ingen enskild aktör sitter normalt på all information som behövs. Varför det blir så tidskrävande, och hur du kortar ledtiden, går vi igenom i Varför tar klimatdeklarationer så lång tid?

Varför är klimatdeklarationen viktig?

Utöver att vara ett lagkrav fyller klimatdeklarationen en större funktion. Den ger byggbranschen bättre kunskap om var utsläppen uppstår och skapar ett gemensamt sätt att mäta och jämföra klimatpåverkan. För många byggherrar och entreprenörer innebär det att klimatdata behöver bli en naturlig del av projektet redan under projektering och inköp, snarare än något som sammanställs först när byggnaden står klar.

Så skärps kraven framåt

Klimatdeklarationen är i dag ett redovisningskrav utan gränsvärden, men det kommer att förändras stegvis. Utvecklingen följer EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda:

• 1 januari 2028: klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv ska redovisas för nya byggnader större än 1 000 m².
• 1 januari 2030: kravet väntas omfatta alla nya byggnader, tillsammans med bindande gränsvärden för hur stor klimatpåverkan en byggnad får ha.

Riktningen är tydlig: klimatdata går från att vara en slutredovisning till att bli ett underlag som styr besluten under hela projektet. De företag som tidigt får ordning på sin datainsamling står bättre rustade när gränsvärdena träder i kraft.

Så förenklar du arbetet

Många byggföretag har redan den information som krävs. Problemet är att den ligger utspridd mellan olika system, dokument och leverantörer. Genom att samla in hållbarhetsdatan på ett gemensamt ställe blir det enklare att begära in rätt uppgifter, återanvända tidigare underlag och skapa ett komplett underlag för klimatdeklarationen.

Det är därför MaterialityCheck har byggts. I plattformen skapar beställaren ett projekt och bjuder in projektets underleverantörer via en länk. Varje aktör svarar bara på det som rör den egna leveransen, och underlaget struktureras automatiskt i A1-A5-format. Beställaren följer insamlingen live och slipper jaga uppgifter via e-post och Excel, samtidigt som all data blir spårbar och återanvändbar i kommande projekt. Vill du se hur det fungerar för dig som levererar data, läs mer om klimatrapporten för byggföretag.

Vanliga frågor

Är klimatdeklaration ett lagkrav?

Ja. Sedan den 1 januari 2022 är klimatdeklaration ett lagkrav för de flesta nya byggnader som kräver bygglov, enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader.

Vem ansvarar för klimatdeklarationen?

Byggherren ansvarar för att deklarationen upprättas och lämnas in. För att få ihop underlaget behöver byggherren och entreprenörerna klimatdata från materialleverantörer och underleverantörer.

När ska klimatdeklarationen lämnas in?

Den lämnas in till Boverket när byggnaden är färdigställd, som en del av processen innan slutbesked, och bygger på uppgifter som samlats in under byggets gång.