Fick du en förfrågan om klimatdata, Scope 3 eller en klimatdeklaration från din beställare? Stora byggbolag måste redovisa utsläppen i hela sin värdekedja enligt EU:s CSRD, och en del av den datan sitter hos dig. Det du ska leverera är utsläppen från ditt projekt — material, transporter, diesel och avfall — beräknade enligt GHG Protocol och, för nybyggnad, i linje med Boverkets klimatdeklaration (LCA-moduler A1-A5). Räkna igenom det en gång, i rätt format, så kan du återanvända svaret.
Varför du får frågan
EU:s hållbarhetsdirektiv CSRD kräver att stora bolag redovisar sin klimatpåverkan — inte bara från den egna verksamheten, utan i hela värdekedjan. För ett byggbolag som Skanska, NCC eller Peab betyder det att utsläppen från deras underentreprenörer ska med i redovisningen.
Ditt projekts utsläpp blir alltså en post i beställarens Scope 3 — den kategori som fångar indirekta utsläpp uppströms och nedströms. Därför landar förfrågan hos dig: de kan inte redovisa sin värdekedja utan siffror från leden under. Kraven rullar nedåt i takt med att CSRD fasas in, och allt fler beställare gör klimatdata till ett villkor redan i förfrågningsunderlaget.
Scope 1, 2 och 3
GHG Protocol delar in utsläpp i tre scope. Distinktionen avgör vad som är ditt att redovisa och var din beställare passar in. För en byggunderentreprenör ligger merparten i Scope 3 — det är materialet som väger tyngst.
Bränsle du själv förbränner på arbetsplatsen.
El, fjärrvärme och kyla du köper in till arbetsplatsen.
Allt annat — och för en byggunderentreprenör ligger merparten här, i materialet.
Klimatdeklaration eller Scope 3-svar?
Två begrepp blandas ofta ihop. De hänger samman men har olika ägare och format:
Boverkets klimatdeklaration är ett lagkrav vid nybyggnad sedan 2022. Den redovisar byggnadens klimatpåverkan i LCA-moduler A1-A5 (produkt- och byggskede) enligt standarden EN 15978. Ansvaret ligger på byggherren — men underlaget, mängder och transporter, kommer från dig och andra i projektet.
Beställarens Scope 3-förfrågan är en företagsredovisning enligt CSRD. Här blir din projektdata en rad i beställarens värdekedjeutsläpp. Formatet kan vara en enkät, en Excel-mall eller en rapport.
Poängen: underlaget är i praktiken detsamma. Samma material- och transportdata besvarar båda. Räkna en gång, återanvänd svaret.
Vad rapporten måste innehålla
Oavsett format vilar en trovärdig klimatrapport på samma underlag. Det här är vad du behöver samla in — och vad beställaren kommer att granska:
Ramverk och tidslinje
Vilket ramverk som gäller beror på vem som frågar. De vanligaste du möter som byggunderentreprenör:
Tidslinjen går bara åt ett håll. CSRD fasas in med de största bolagen först, och kraven sprider sig nedåt i leverantörskedjan. Boverket har dessutom aviserat gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan — när de träder i kraft blir A1-A5-datan inte bara en redovisning utan en tröskel du måste klara.
Så tar du fram rapporten
Själva arbetet är tre steg — samla underlaget, koppla varje post till en emissionsfaktor och formatera resultatet så beställaren känner igen det:
- 01Samla underlagetFakturor, följesedlar och tankningsrapporter ger dig material, mängder, transporter och drivmedel för projektet.
- 02Koppla till emissionsfaktorerVarje post multipliceras med en publicerad faktor från Boverkets klimatdatabas, IVL, NTM eller DEFRA.
- 03Formatera för beställarenSammanställ resultatet som Scope 1, 2 och 3 samt A1-A5, så beställarens enkät och Boverkets portal känner igen raderna.
Det går att göra i en egen Excel-mall, men två saker gör det svårt: att hålla faktorerna uppdaterade mot rätt källa, och att göra varje siffra spårbar när beställaren ifrågasätter den. Ett verktyg som räknar deterministiskt tar bort båda felkällorna — samma indata ger alltid samma resultat, och varje rad pekar tillbaka på sin faktor.
Vanliga frågor
Guiden är allmän vägledning, inte juridisk eller revisionsmässig rådgivning. Exakta krav beror på vilket ramverk och vilken beställare det gäller.