Byggprojekt skapar mer hållbarhetsdata än någonsin

Byggbranschen producerar i dag betydligt mer hållbarhetsdata än för bara några år sedan. Klimatdeklarationer, ökade rapporteringskrav och ett större fokus på leverantörskedjan gör att information behöver samlas in genom hela byggprocessen. För många företag har utmaningen därför förändrats. Det handlar inte längre främst om att få fram data, utan om att kunna hantera den effektivt och tillförlitligt.

Hållbarhetsdata skapas genom hela projektet

Ett byggprojekt involverar sällan bara en organisation. Huvudentreprenörer, underleverantörer, materialleverantörer, installatörer och konsulter bidrar alla med information som påverkar projektets klimatavtryck. Resultatet är att den data som krävs för att förstå ett projekts hållbarhetsprestanda ofta är utspridd mellan många aktörer. Ingen enskild part har hela bilden, vilket gör att information behöver samlas in, kvalitetssäkras och sammanställas innan den kan användas i klimatberäkningar eller rapportering.

Scope 3 flyttar fokus till leverantörskedjan

En viktig drivkraft bakom utvecklingen är det ökade fokuset på Scope 3-utsläpp. Till skillnad från utsläpp från den egna verksamheten omfattar Scope 3 de indirekta utsläpp som uppstår i värdekedjan, till exempel från inköpta byggmaterial, transporter och externa tjänster.

För byggbranschen är detta särskilt betydelsefullt, eftersom en stor del av klimatpåverkan uppstår innan materialen ens når byggarbetsplatsen. Betong, stål, isolering och andra byggprodukter står ofta för en betydande del av projektets totala klimatavtryck. Det innebär att kvaliteten på information från leverantörer blir minst lika viktig som den data företaget producerar internt. Hur Scope 3 hänger ihop med A1-A5 i klimatdeklarationen reder vi ut i A1-A5 eller Scope 1-3?

Klimatdeklarationer gör hållbarhetsarbetet projektnära

Sedan kravet på klimatdeklarationer för nya byggnader infördes 2022 har klimatdata blivit en naturlig del av byggprocessen. Uppgifter om material, mängder och klimatpåverkan behöver dokumenteras och kopplas till varje enskilt projekt. Det innebär att hållbarhetsarbete inte längre bara är en fråga för hållbarhetsavdelningen. Projektledare, inköpare och kalkylatorer behöver bidra med korrekt information under projektets gång. Klimatdata blir därmed en del av det löpande arbetet, snarare än något som sammanställs först när projektet är avslutat.

Utmaningen är sällan att det saknas data

Många byggföretag har redan tillgång till den information som behövs. Materialspecifikationer, mängdförteckningar, leverantörsunderlag och miljödata finns ofta redan. Problemet är att informationen är utspridd mellan olika system, dokument och aktörer. En del finns i affärssystem, annan i Excel-filer, PDF-dokument eller hos leverantörer. När uppgifterna ska användas för klimatdeklarationer eller annan rapportering krävs därför ett omfattande manuellt arbete för att hitta, kontrollera och sammanställa rätt underlag. Det är ofta den processen som tar mest tid, snarare än själva rapporteringen.

Informationshantering blir en konkurrensfördel

Kraven på hållbarhetsdata väntas fortsätta öka i takt med att rapporteringskrav och kundförväntningar utvecklas. Samtidigt blir byggprojekt mer komplexa och involverar allt fler aktörer. För många företag handlar nästa steg därför inte om att samla in ännu mer information, utan om att göra den information som redan finns enklare att hitta, återanvända och kvalitetssäkra. När hållbarhetsdata kan följa projektet från inköp till färdig byggnad minskar det manuella arbetet, samtidigt som kvaliteten i rapporteringen förbättras.

Det är därför MaterialityCheck finns. Beställaren skapar ett projekt och bjuder in sina underleverantörer via en länk, och plattformen omvandlar informationen till ett färdigt underlag i A1-A5-format för klimatdeklarationer. Genom att samla all information på ett ställe blir processen både snabbare och mer spårbar. Praktiska tips för själva insamlingen finns i guiden om att samla in klimatdata från underleverantörer.