Klimatdeklaration för underentreprenörer, så levererar du A1-A5-data din beställare godkänner

Mejlet har landat: din beställare vill ha klimatdata på din leverans, gärna ”i A1–A5-struktur”, gärna till nästa vecka. Du är elektriker, betongare eller åkare — inte LCA-konsult. Den här guiden går igenom vad kravet faktiskt betyder, vad generalentreprenören förväntar sig av just dig, och tre sätt att ta fram en rapport som håller.

Varför frågar beställaren just nu?

Sedan den 1 januari 2022 kräver lagen om klimatdeklaration för byggnader (2021:787) att byggherrar redovisar klimatpåverkan från byggskedet för de flesta nya byggnader. Boverket har dessutom föreslagit att deklarationen utökas mot 2028 — med gränsvärden och fler moduler av byggnadens livscykel. Det betyder att generalentreprenörer som Peab, Skanska och NCC behöver klimatdata från hela sin kedja, ner till varje underleverantör.

Kraven rullar ut på bred front: Peab började till exempel kräva digitala leveransdata enligt BEAst Supply 4.0 i januari 2024, och Trafikverket ställer motsvarande krav i sina kontrakt sedan mars 2026. Är du underentreprenör (UE) åt en större aktör är frågan alltså inte om kravet kommer, utan när — och de som kan svara snabbt har ett försprång i upphandlingarna.

Vad betyder A1–A5, konkret?

A1–A5 är livscykelmodulerna för byggskedet enligt den europeiska standarden EN 15978 — samma struktur som Boverkets klimatdeklaration använder. För dig som underleverantör handlar det om tre saker: dina material, dina transporter och det som händer på arbetsplatsen.

Hör du ordet ”Scope 3” i stället? Det är samma efterfrågan uttryckt i företagsredovisningens språk — men det du levererar per projekt är A1–A5. Vi reder ut skillnaden i A1–A5 eller Scope 1–3?

Vad förväntar sig generalentreprenören av dig?

• Data per projekt, inte per företag.Beställaren bygger ihop en klimatdeklaration för en specifik byggnad. En allmän ”hållbarhetsrapport” för ditt bolag hjälper dem inte — de behöver siffror för just din leverans i just det projektet.
• Spårbara källor. Siffror utan källa kan inte användas i en deklaration som ska granskas. Varje emissionsfaktor behöver komma från en publicerad databas — till exempel Boverkets klimatdatabas — eller från en EPD (miljövarudeklaration) för den specifika produkten.
• Rätt struktur. Rapporten ska gå att läsa in i beställarens A1–A5-sammanställning utan omtolkning. PDF för människor, gärna Excel för deras kalkyler.
• Rimliga antaganden är okej. Har du inte exakta dieselliter får schabloner användas — men det ska framgå vad som är uppmätt och vad som är uppskattat.

Tre sätt att ta fram rapporten

Det viktiga är inte vilken väg du väljer — det är att siffrorna har källor och att strukturen är den beställaren arbetar i. En dyr rapport i fel format gör ingen glad.

Så gör du det själv, på minuter

MaterialityCheck är byggt för exakt den här situationen: du beskriver ditt projekt i ett formulär anpassat för din yrkesroll (målare får inte betongfrågor), och verktyget räknar fram utsläppen för A1–A5 med emissionsfaktorer från bland annat Boverket, IVL och NTM. Beräkningarna är deterministiska — AI används för att tolka fritext och skriva rapporttext, aldrig för matten — och varje siffra redovisar sin källa.

1. Fyll i formuläret om material, energi och transporter — i mobilen om du vill, mitt på bygget.
2. Rapporten genereras i A1–A5-struktur enligt Boverkets klimatdeklaration.
3. Ladda ner som PDF och Excel, skicka till din beställare.

Har du fakturor eller EPD:er kan du ladda upp dem för mer precisa siffror — men verktyget fungerar även med uppskattningar. Läs mer om vad som ingår på sidan om klimatrapporten för byggföretag.

Vanliga frågor

Måste jag som underleverantör göra en egen klimatdeklaration?

Nej — den formella klimatdeklarationen till Boverket gör byggherren. Men för att den ska gå ihop behöver byggherren och generalentreprenören data från sina underleverantörer, och det är den datan du levererar. Kravet på dig är avtalsdrivet, inte myndighetsdrivet.

Vad händer om jag inte kan leverera?

I dag hanteras det oftast med schabloner på beställarsidan — men schabloner slår i regel högre än verkliga siffror, och i takt med att gränsvärden närmar sig blir leverantörer som kan visa faktisk data mer attraktiva i upphandling.

Behöver jag exakta uppgifter för allt?

Nej. Börja med det du vet (materialmängder från fakturor är den viktigaste posten), använd schabloner för resten och förbättra i nästa projekt. En transparent rapport med tydliga antaganden slår en ”perfekt” som aldrig blir klar.